fredagens samtal på en onsdag

Webbläsaren krånglade och tydligen sparade inte gårdagens inlägg som utkast ens. Meh.
 
- Jag mår inte dåligt, jag mår bara inte bra
Ser ingen mening med att folk ska oroa sig! Det kanske lät illa men det är okej, det går okej och det måste gå okej så det går okej. Samt det är ju bara jag liksom... vad kan lite självplågeri göra? Inte så mycket. Typ inget alls. Det är egentligen rätt värdelöst. Som allt annat man pysslar med ;) Fick någon läxa men det är rätt blankt i huvudet. Har ingen och all aning om vad jag ska skriva. Det finns ord men inget känns relevant. Att skriva om vad man kan förbättra? Skjut huvudet av mig så är det klart liksom? Nä hah men ja ;)
 
Jag vill inte
och drunknar i rättfärdigat självhat
så därför och det är helt okej det också
 
Samt varför i helvete hoppas man så att man går sönder ibland? Jag går alltid sönder när jag hoppas. Tror jag. Det skulle kunna förenkla mitt liv väldigt mycket men dont jinx it or something.
 
Grejen, still hatin! Alltså att den hatar mig. Det är faktiskt rätt jobbigt. Men den biten måste vara okej också så den är väl okej. Fast inte alls. Jag tycker hela historien (DETFINNSINGENJÄVLAHISTORIAOKEJ?!) är inte värt det. Jag vill inte alls enbart träffa barnmorskan på mitt nästa besök. Jag är rädd och jag har visserligen helt legitima skäl men hittills har det fungerat. Tror inte att det lär göra det nu.
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

sawdust.blogg.se

Mayer-Rokitansky-Küster-Hauser-syndrome= MRKH.

RSS 2.0