Eller något sådant.

 

Jag vill bara Känna just nu. Känna allt. Jag tror att det vore lättare att försöka reda ut än alla blåmärken, alla Spindelharpan, alla tankar om mer. Känslan av att det är något jag döljer irriterar mig för det som allt annat spelar ingen roll. Det ska inte kännas som om jag ska explodera bara för att jag inte nämner det. Att jag känner mig falsk över att jag inte säger det? Vad sjutton då för? Man kan ju undra...

 

Jag är inte mottaglig för det folk antar att jag är men jag är väldigt mottaglig för vad folk säger. Det här låter bara mer och mer konstigt för mig så nu ska jag sova! Samt peta in grejen som troligtvis varit ute i evigheter.